Minns ni att jag skrev i början på året om mina nyårsönskningar?
En punkt på listan var att jag önskade att 2017 blev året då jag började
odla lite merän tidigare.
Hela vintern har jag gått och drömt om en ordentlig köksträdgård, eller åtminstone lite mer än mina tidigare tre pallkragar och ett potatisland.
Och vet ni? Nu är jag på gång!
I februari kom jag på hur jag skulle vilja ha det ungefär, och påbörjade lite smått att flytta min lilla köksträdgård från platsen den var på förut, till vår stora baksida, mitt framför de gamla magasinen.
Det första projektet blev att starta en varmbänk. Baksidan av trädgården ligger norr om vårat hus, men är stoooor, så köksträdgården hamnar nu i söderläge, framför magasinslängan kan man säga. Där är soligt nästan hela dagen, och kändes som bästa stället att anlägga en varmbänk.
På alla hjärtans dag satte jag och barnen igång. Vi staplade tre pallkragar på varandra, och började fylla med färsk hästgödsel blandat med
halm från ladugården. En väldig massa bra material för att få upp temperaturen i bänken helt enkelt.
(Till att börja med fick översta pallkragen vara en trasig en eftersom jag hade hjärnsläpp och inte kom ihåg var jag gjort av mina hela pallkragar. Förvirringen släppte lyckligtvis och nu är den utbytt mot en hel.)
Sedan isolerade jag hela lådan med en massa torr halm, la på fönster, och stoppade om bänken med gamla trasmattor om nätterna.
Varje dag vattnade jag med riktigt varmt vatten (ibland utblandat med kiss hehe) och efter några dagar började temperaturen att stiga! Jag var helt lyrisk och sprang och mätte temperaturen stup i kvarten. Jonas tyckte jag var helt kocko, och att jag kanske kunde vara liiite coolare när tempeaturen inte steg som jag ville.
Har man tur kan ju en varmbänk bli uppemot 70 grader varm, men min ville inte riktigt bli så varm, utan stannade av på ca 25 grader. Väldigt häftigt ändå, när temperaturen ute låg runt nollan, och snön ibland yrde.
I slutet av februari sådde jag. Sommarmorötter, spenat, ruccola, rädisor och portlak. Och det började gro! På min födelsedag den 20e mars smakade jag det första lilla späda ruccolabladet i snöslaskväder. Vilken grej!
I slutet på mars såg det ut såhär i varmbänken. Spenat, ruccola och rädisor. Morötterna ha börjat titta upp, men syns inte i bild.
Förr har jag alltid trott att det absolut inte går att så något innan första maj. Vilken dundermiss.
På det här viset går det ju till och med att skörda finfina grönsaker innan jag förut ens hade en tanke på att så!
Sista veckorna har jag tagit till vara på varje ledig stund för att greja lite med min blivande köksträdgård.
Till att börja med tänkte jag mig två bäddar, ca tre meter långa vardera framför magasinet. Jag ville ha någon slags ram runtom och började leta virke i våra gömmor. När sedan Jonas lyckades trolla fram virke som var hela sex meter långa kändes det dumt att inte använda hela. Så två 6x1 meterslådor spikade vi ihop häromkvällen. Tunnan som står i mitten har jag tänkt ha blommor i, liksom det runda landet jag grävt runt tunnan.
Jag har en bild i mitt huvud hur jag hoppas att det kommer se ut här senare i sommar. Lite fler pallkragar, slingrande krasse, bönor och luktärter, och alla mina små plantor som nu huserar i vårt vardagsrum. Lite flis i gångarna mellan lådorna. Vad tror ni? Hänger ni med och ser om jag lyckas?
